Atvexabloggen – Rapport om studenters prestation ger helt fel bild

Presterar friskolornas elever verkligen sämre på högskolan? Det var titeln på ett viktigt seminarium som Friskolornas Riksförbund hade idag. På seminariet presenterades en rykande färsk granskning av Skolverkets och Universitetskanslersämbetets (UKÄ) rapport om hur gymnasieelever presterar på högskolestudier. Rapporten har fått stor uppmärksamhet i våra klickdrivna medier, framförallt för att den drar långtgående slutsatser om att elever från fristående gymnasier skulle prestera sämre än elever från offentliga.

Både DN och SvD var snabba på att lyfta fram rapportens slutsatser, men inte lika snabba på att kritiskt granska syfte, metod och begränsningar. Det är synd, för det tycker jag man kan förvänta sig av ledarredaktionerna på landets största tidningar. Med lite ansträngning hade journalisterna på DN och SvD funnit att:

1. Rapportens syfte är att analysera effekterna av pandemin på gymnasieelevers prestationer på högskolan, INTE att dra långtgående slutsatser om huvudmannaskapets effekter på gymnasieelevers prestationsgrad i högskolan. Det är ungefär som att plocka fram skruvmejseln när man ska slå i en spik – verktyget har ett annat syfte än vad det används till och resultatet blir därefter.

2. Metoden är avgränsad till att titta enbart på direktövergångar (dvs elever som går direkt från gymnasiet till högskolan), och INTE på hela antagningsunderlaget till högskolan. Alla vet att en stor andel elever gör uppehåll efter gymnasiet för att resa, arbeta eller göra värnplikten, men den gruppen är helt exkluderad från analysen. För att våga sig på slutsatser om friskoleelevernas prestation skulle man naturligtvis tagit hänsyn till samtliga antagna, inte välja ut en begränsad del.

3. Man har följt elevernas prestationsgrad enbart under det första högskoleåret. Högskoleutbildningarna är fleråriga och prestationsgraden varierar under utbildningen, men ingen data efter år ett är inkluderad i Skolverkets och UKÄs rapport. Det är mycket märkligt att dra slutsatser om en elevgrupps prestation utan att ta in hela utbildningsperioden, det blir som att döma av en fotbollsmatch efter 20 minuter och tilldöma ena laget vinsten utifrån läget just då, istället för efter full tid.

4. Man har värderat alla högskolepoäng lika. Det här är riktigt tokigt eftersom de som gått en högskoleutbildning vet att det är stora skillnader i svårighetsgrad mellan olika kurser. Sannolikt också mellan olika utbildningar. Skolverket och UKÄ menar alltså att det krävs samma prestation att klara en kurs i Modellbyggnad och Stokastiska Processer (med tentamen) på Chalmers Tekniska högskola, som en kurs i Storytelling med text och bilder (utan tentamen, enbart inlämningsuppgift) på Mittuniversitetet. Och att utifrån den tokigheten sen dra slutsatsen att de teknologer som missar tentan i Modellbyggnad och Stokastiska Processer (som är en hel del eftersom det är en erkänt svår kurs), per automatik skulle ha haft för höga gymnasiebetyg, blir mycket långsökt.

Min slutsats är att Skolverket och UKÄ velat skapa en twist på sin rapport för att få uppmärksamhet. Dessvärre lyckas tricket och leder till att två av våra största ledarredaktioner publicerar myndigheternas slutsatser, utan något större mått av kritisk granskning. Det är synd. Svensk skola och skoldebatt förtjänar bättre än så här. Och framför allt våra duktiga elever i landets friskolor!

Johan Kyllerman vd Atvexa

…………………………………………………………………….

Här kan du se Friskolornas Riksförbunds seminarium ”Presterar friskolornas elever verkligen sämre på högskolan?

Här kan du läsa Skolverkets och UKÄ:s rapport ”Till högskolan från gymnasiet – studenternas prestationer det första skolåret”